JAG BLIR FAN GALEN NÄR UNGARNA BRÅKAR

En bra eftermiddag, en bra kväll, en bra morgon.
Sen hör jag bara hur det smäller i källaren. å Sen skriker de på varandra och gråter.
Å JAG BLIR GALEN! Dom KAN INTE VARA I NÄRHETEN AV VARANDRA utan att slåss å jävlas med varandra. å jag blir så ledsen och/eller arg för jag tycker det är så tråkigt.
Varför i helvete kan man inte bara ta på sig jackan utan att jävlas med den som står bredvid??
Idag blev jag rasande. Fast egentligen blir jag nog mest ledsen och besviken.
Så jag skrek att dom kan fan inte komma båda två samtidigt!! Det går ju inte? Varför ska dom liksom? Dom har inget som helst utbyta av varandra. Har aldrig haft!
Stella svarar med "Jag vill inte ens komma hit"
Nähä då var ju det lätt ordnat tänkte jag................................!?

Jag blir fan galen på att man som förälder vänder ut å in på sig hela jävla tiden för barnen å sen ska dom "inte ge något tillbaka"?!
Missförstå mig rätt men livet är ingen räkmacka. Jo för en del men då blir d jävligt jobbigt att vara vuxen sen.
Men jag, liksom de flesta andra föräldrar, fixar med allt..... å vad får man för det??
Hur uppskattat är det?
Jag berättar ibland för dom vad vi faktistk gör. Vad vi lägger i tid på deras aktiviteter och kostnader och vad deras syskon lägger i tid på varandras aktiviteter i form av väntan, tid, osc

Igår la jag timmar på att prata med stella om en konflikt i skolan.
Jag har också åkt stan runt och samlat in batterier som jag också har satt tejp på pluspolerna på, för en tävling de har i skolan. Jag kom hem med kläder till allihop igår som har kostat mig både tid och pengar.
Jag har pusslat ihop så att Charlie kan följa med en kompis efter skolan idag, innan träning. Deras pappa tar dom till träningen etc etc etc
Jaaaaaaaaaaaaaaa det är sånt föräldrar gör men för det kan väl barnen vara medvetna om vad vi faktiskt gör för dem? Att vara tacksam är fan inte fel!

Ibland tänker jag att de räcker om dom kommer på lov och varann helg. Bara för att det är som det är. Att dom bråkar med varandra så jag ta mej fan vill skjuta mig i köket!  Jag vet dock inte om jag skulle vilja det om det vore verklighet, Ja varannan helg alltså, inte skjuta mig ;) ; sen tycker inte jag att det är något som jag kan välja. Som en förälder kan välja. Har man skaffat barn får man ta hand om dem om det inte är så att barnen på riktigt far illa av att vara med sina föräldrar. Det gör dom inte. JAG gör ;))

Jag har sagt någon gång både till deras pappa och min sambo att vi kanske skulle dela lite på dem men jag får inget direkt gehör..
Ja skitsamma. Nu ska jag sura vidare ;)